Jag hade kunnat kopiera mitt senaste matchreferat angående när Tyresö handboll tog emot Vinslövs HK, eller Varberg för den delen. Det hade varit lätt: [markera text i dokument ”Tyresö Vinslöv”], Ctrl+C, [öppna nytt dokument], Ctrl+V, [spara som], maila texten till Flinckman som bifogat dokument, han lägger upp den på Tyresös hemsida. There, it’s done!
Vissa dagar är jag en lat typ och hade dagen till ära – alltså idag, söndag – varit en sådan dag hade jag mycket väl kunnat nöja mig med en ren kopiering. Lyckligtvis (eller?) är jag inte lat idag. Så, här följer någon form av beskrivning av vad man hade bevittnat i Tyresöhallen mellan Tyresö Handboll och IFK Karlskrona om man hade varit där.
Man fick se en match mellan två jämna lag som vardera försökte skapa en matchbild som i någon bemärkelse är lite av varandras motsatser. Karlskrona ville skapa en stormig match baserad på mycket en-mot-en dueller, fysiskt spel och känslor. Tyresö ville istället skapa en lirig match med lite mer avancerade passningar, mindre kontakt och ”konstiga situationer”. Annorlunda uttryckt, Karlskrona ville spela mer likt Bundesliga medan Tyresö ville spela mer likt Herrehåndboldligaen (för är det något Mattias Bejbom älskar så är det tanken på att praktisera handboll på danskt vis).
Respektives lags planer möttes, i min mening, någonstans på mitten – matchen var ganska kaosig, men jämn mer eller mindre rakt igenom. I Karlskrona stack Joshua Västerlund (aka Mr. Double Bible) med bra skott, växelspel och genombrott. Men man ska inte glömma Anton Åkessons fantastiska försvarspel. I Tyresö var det Los Guxxos som vann målvaktsmatchen mott Karlskronas Flamman och på så sätt stärkte Tyresös aktier.
Sen kom vi till ett avgörande läge för matchen. Tyresö leder med 25-23 och har öppet boll i hand mot öppet mål. Miss… Givetvis reducerar istället Karlskrona direkt och därefter missar Tyresö ett par anfall. Utvisning på Tyresö följer, Karlskrona kvitterar och det är, istället för en komfortabel och stabil ledning för Tyresö, en helt jämn match och high chaparral. När de sista två minuterna inleds leder Tyresö med ett mål, får analysis paralysis, Karlskrona kvitterar, Tyresö klantar bort sitt sista anfall, fuckar upp sista försvaret och Karlskrona vinner. Tack och hej!
Igen, tredje hemmamatchen i rad, stod vi där och kände frustration. Frustration över att ännu en gång förlorat med minsta möjliga marginal. Och som pricken över i:et så var det även denna match som egna pissmisstag i avgörande lägen var starka bidragande faktorer till förlusten, samt att vi låter motståndarnas mest självklara spelare för att avgöra matchen, faktiskt få avgöra matchen. Denna gång var det Karlskronas Daniel Steen. Katastrof.
Henkes Bu och Bä
Bu: Fuck handboll! Ibland.
Bä: Jag vill passa på att tacka Kalle (4 år) för att ha sett till att jag även denna lördag fick vinna halvtidsbollkastningen och ta emot fint pris till publikens jubel. J
Hälsningar,
Henrik