Med sina 196 centimeter, sin kraftfulla spelstil och sin närvaro på linjen gjorde Ludvig Jurmala Åström sig ett namn i svensk handboll men resan började långt tidigare. Hemma i  Tyresö och ute på Brevik växte han upp och där tog även hans handbollsresa fart.

Ludvig tillbringade både ungdomsår och delar av sin seniortid i Tyresö Handboll, där han tidigt visade prov på styrka och driv. Efter studenten tog han nästa steg i karriären och skrev på för IFK Kristianstad där han etablerade sig som en av klubbens viktigaste spelare.

Under sin tid i Kristianstad vann han både SM-guld och ATG Svenska cupen, samt fick äran att göra landslagsdebut. Med åren växte han ut till en tung pjäs i Handbollsligan med både råstyrka och rutin.

I januari 2024 blev det officiellt att Ludvig efter säsongen skulle lämna Kristianstad för ett nytt äventyr och spel i tyska Bundesliga för Frisch Auf Göppingen. Ett stort steg men som var helt i linje med den utveckling han haft under sina år i eliten.

För oss i Tyresö Handboll är det både inspirerande och glädjande att se en spelare som Ludvig, fostrad i vår egen förening ta plats på den internationella scenen. Han är ett levande bevis på att det hårda arbetet i våra hallar kan leda till de allra största arenorna.

Kan du berätta lite om din tid i Tyresö och vad som gjorde att du fastnade för handbollen?

Först och främst tack för de fina orden. Min tid i Tyresö var en av de bästa tiderna då vi var ett riktigt bra gäng med bra tränare och ledare runt omkring där man fick plats att utvecklas och förtroende på planen. Min tid i Tyresö blev riktigt bra då jag fick chansen att träna med A-laget och sen spela nästan 60 minuter med U-laget nästan varje match. Det gjorde att jag utvecklades väldigt mycket på kort tid. Samtidigt hade vi väldigt kul i båda lagen. Det var alltid kul att komma till träningen och det fanns inte på kartan att man missade en träning. 

Varför jag fastnade för handbollen började med att jag hade kompisar som spelade handboll och tyckte det lät kul. Sen tog det fart när vi spelade skol-SM. Vi kom sist i turneringen haha men jag fick väldigt mycket beröm för  att jag sköt hårt så jag började kort därefter och har spelat sedan dess. 

Hur kändes det att ta steget som så ung från Tyresö till IFK Kristianstad efter studenten?

Det var väldigt blandade känslor men det var övervägande till det bättre. Det var väldigt skönt att redan som 18-åring veta att jag skulle kunna spela handboll på heltid med ett av Sveriges bästa handbollslag. Det var en chans jag kände att jag inte kunde missa. Självklart var det jobbigt att lämna familj och vänner i Stockholm.

Vad var det viktigaste du lärde dig under dina år i Kristianstad, både som spelare och person?

Jag har haft äran att få ha många tränare i Kristianstad och fått känna på både motgång och medgång. En klubb som Kristianstad har alltid strävat efter att vinna SM-guld så om man matcher man bör vinna så märks det snabbt från tränare, ledning och fans att det inte är tillräckligt bra. Det var tufft i början. Även om jag inte hade en ledande roll då så blev jag ändå påverkad av det då man är ett lag. Det viktigaste jag har lärt mig vill jag säga är att ha tålamod och träna hårt. Det går inte spikrakt upp hela tiden. Dåligt med speltid i början och en stress i laget pga dåliga resultat gjorde att jag började tänka på att byta miljö men magkänslan var ändå att jag utvecklades och i bakhuvudet visste jag att om man tränar hårt och bra kommer man utvecklas och det ger resultat på planen. 

Du vann både SM-guld och Svenska cupen med Kristianstad, finns det någon speciell match eller minne som står ut för dig?

Självklart att vinna SM-guld i Kristianstad arena och Svenska cupen är i toppen men att få debutera i A-Landslaget i Kristianstad arena framför mina fans är nog ett av det bästa hamdbollsminnena. Det är svårt att inte få ett litet leende på läpparna när man tänker på det. 

Hur var känslan att göra debut i A-landslaget?

När jag fick samtalet av Glenn Solberg så blev jag hur glad som helst, särskilt när jag visste att vi skulle vara på ”min hemmaplan” Kristianstad Arena. Att träna och spela match där var jag van med och nu skulle jag dessutom förmodligen få göra min landslagsdebut där. Det var inte självklart att jag skulle få speltid men när jag fick någon minut på planen var det en väldigt häftig känsla.

Du beskrivs som en mittsexa med både råstyrka och rutin, finns det något attribut hos dig som du tycker att andra underskattar? 

Jag vill ändå påstå att jag är snabb och explosiv för min storlek. 

Vilka är de största skillnaderna mellan Handbollsligan och Bundesliga?

Bra fråga. Jag skulle säga att spelarna i Bundesliga generellt har mer rutin, de är större, snabbare och mer spelskickliga. Tempot i matcherna är mycket högre, vilket gör att man måste förbereda sig på ett helt annat sätt både mentalt och fysiskt inför varje match. Det är små detaljer som avgör om man vinner eller förlorar. Sen är det självklart skillnad att möta storlagen som till exempel Magdeburg eller Berlin, där är det fler faktorer som spelar roll. 

Hur har tiden i Tyresö Handboll påverkat dig som spelare och person under din karriär?

Tiden i Tyresö har varit mycket fin då jag varit i en bra miljö, omgiven av bra spelare och ledare vilket har gett mig minnen för livet. 

Har du några råd till unga spelare i Tyresö som vill nå samma nivå som du har gjort?

Det är svårt att ge råd till andra men de erfarenheter jag kan dela med mig av är att inte stressa upp sig om man får lite speltid utan ha tålamod. En bra tanke man kan försöka att bolla med sig själv eller med andra runt omkring är vad man behöver bli bättre på. Måste jag bli snabbare eller starkare osv. Sätt upp en plan och jobba med det. Dessa saker jobbar jag med än idag. Oavsett allt innan är det också viktigt att njuta av tiden som ungdom, stressa inte för att försöka bli signad av en klubb. Det som gjorde att jag utvecklades så mycket i Tyresö var också att vi hade väldigt kul. 

Vad är dina mål framöver med handbollen?

Mina mål just nu är att försöka stanna kvar i Bundesliga så länge det går och sen drömmer jag om att få spela i landslagströjan igen. 

Vad saknar du mest från Tyresö när du är iväg?

Familjen och mina vänner. 

Har du något intresse eller hobby som folk kanske inte känner till?

På sidan av handbollen boxades jag till och från i ca 2,5/3 år under min tid i Kristianstad. Jag körde inga matcher men jag sparrades och tränade så ofta jag kunde med Kristianstad boxningsklubb. Det var väldigt kul då jag började på något jag aldrig gjort innan. Där hade jag inga krav på att jag skulle leverera på samma sätt som i handbollen. Det var ett bra sätt att bryta mönstret lite och få en annan typ av tärning och träffa nya människor.

Stort TACK, Ludvig för att du tog dig tid att dela med dig av din resa från Brevik och Tyresö Handboll till Bundesliga. Vi i föreningen är stolta över att ha varit en del av din väg och ser med glädje och stolthet fram emot att följa dina fortsatta framgångar. Lycka till i Tyskland, du har alltid en hemmaplan i Tyresö!